Intuition, vad är det?

Min mamma sa ofta till mig som barn – “den första tanken du får är oftast alltid den rätta”

“Den första tanken”
Vidare så har hennes talesätt följt mig genom alla år. Man skulle kunna säga att det är just den meningen som fått mig i vuxen ålder att inse vilken betydelse den har haft och fortfarande har för mig.
Som barn reflekterade jag inte det hon sa så mycket. Barn är mästare på att leva i nuet och är det något som barn medfött är bra på så är det “den första tanken” tillsammans med sin rena impulsivitet. Man kan säga att de tänker med hjärtat genom sin nyfikenhet på världen eftersom de inte utvecklat den komplexa del i tankesättet som vuxna har.
I vuxen ålder använder jag mig automatiskt utav min intuition, d.v.s. “den första tanken”, eller magkänsla på enklare svenska. Ofta använder jag den framför ren fakta i olika situationer. “Ren fakta” i bemärkelsen av den berömda – “eftertanken”.

Med “eftertanke” menar jag att andra sinnen blandar sig i det slutgiltiga resultatet av ett beslut eller handling. Det blir mer beräknat och måste gå genom flera olika instanser i hjärnan som exempelvis sannolikhetsberäkningar och faroberäkningar innan det till slut framkommer en logisk slutsats som är det vi oftast söker.
“Den första tanken”, är en nanosekunds förnimmelse och blir till ett resultat med hjälp av implicit (omedveten) tankeförmåga och erfarenhet och behöver inte alltid vara av formen logisk.
Det är ett distinkt svar och en känsla ofta helt utan tillsynes bra förklaringar på hur beräkningsstegen ser ut fram till just slutresultatet.
Det är helt enkelt bara ett svar.

Några exempel på implicita inlärningar är att köra bil, cykla eller om någon t.ex. ber dig om din portkod eller om du ska skriva ner din kreditkortskod. De två sistnämnda typerna av erfarenheter är ofta inlärda efter mönster beroende på hur kortterminalen ser ut och det kan därför bli svårt att direkt säga den exakta koden. Oftast måste man slå koden i huvudet eller med fingret i luften för att få fram den. Konstigt? Inte alls. Det är ett sätt för hjärnan att spara på det väsentliga utrymmet och eftersom koderna aldrig skrivs ner behöver hjärnan bara spara sekvensen i det undermedvetna.

Exempel på beslut där det saknats tillit till intuitionen finns det gott om. Både från arbetslivet och av privat karaktär, där ren fakta presenterats som motpart i olika avancerade former av beräkningar, från experter som från matematiska formler, men ändå visat sig vara felaktiga tillslut. Dessa tillfällen har jag sparat till erfarenheter.
“Om jag ändå bara litat på mig själv från första början” är en vanligt förekommande bortförklaring för att hantera det egna samvetet när ett beslut visat sig vara just felaktigt.
Men, hur ofta litar vi egentligen på vår intuitionsförmåga och hur ofta vågar vi förmedla den till andra? Ofta gör vi det inte när vi står inför större och möjligt kostsamma beslut utan bakomliggande analyser eller beräkningar som grund. Med dessa blir det rationellt och logiskt, något som vi idag ofta kräver för ett genomförande av ett beslut.

“Kandidaten”
Ett större och mer konkret exempel på när intuition bör användas i högre grad är vid rekrytering av personal. Detta exempel kommer ifrån Fredrik Praesto, författare till böcker om intuition och intuitivt ledarskap.

“Kandidaten du pratar med verkar trevlig och social, ha ögon för detaljer och innehar rätt erfarenheter för jobbet. Ändå känner du att något inte står riktigt rätt till.
Efter mötet säger din chef, “detta var verkligen vad vi letat efter, denne ska vi ha!”  Du tvekar men kan inte förklara varför utan forskar efter fler referenser som arbetat tillsammans med kandidaten som ej angivits av denne själv.
Bilden blev nu plötsligt en annan och du avråds bestämt från att anställa personen av dina nya referenser.
Genom våra medvetna sinnen läsa, se och höra sa de till oss att detta var den perfekta kandidaten.
Alltså är det inte något av dessa sinnen som fått dig att reagera på personen.

I varje ögonblick får vi en miljon fler intryck än vi klarar av, men i varje medvetet ögonblick klarar vi av att hantera maximalt 9 stycken intryck.
Vi har dock alltid tillgång till en annan informationsbank på en undermedveten nivå, den intuitiva.
I en sådan här situation blir det ett mycket luddigt begrepp att tillämpa magkänsla. Kan man verkligen övertyga en chef med ett sådant irrationellt begrepp?”

Synsättet som Fredrik Praesto har bygger på forskning från dessa två amerikaner :
– Psykologiprofessor Paul Ekman som forskar om ansiktsuttryck
och
– Neurofysiologen Benjamin Libets medvetandeforskning om hur vi registrerar sinnesintryck omedvetet.
Praesto menar att vi tänker på två nivåer; en medveten och en undermedveten.
Vi samlar intryck på båda nivåerna, men kan bara registrera max 9 st per ögonblick på den medvetna nivån. I det undermedvetna lagras det däremot miljoner fler intryck än vi faktiskt vet om. Förutsättningen är att de medvetna intrycken oftast kan kopplas till källor som denna “kandidat” vilket är viktigt att kunna tillämpa vid situationer som med denna ovan nämnda chef just för att argument ska bli rationella, sanningsenliga och logiska. Det blir då som ett bevis och äkthetsintyg på att din känsla faktiskt är förnuftig.
Informationen i det undermedvetna däremot har oftast inga av dessa kopplingar till källor och kan därför inte logiskt bevisas vara rätt vid det givna tillfället, de är enbart förnimmelser av dina tidigare erfarenheter.

I ett stressigt och komplicerat vardagsliv, eller i synnerhet yrkeslivet, är vi ofta sämre på att låta intuitionen jobba med oss.
Vi övar snarare bort förmågan från vår kultur där allt ska vara så absolut logiskt och rationellt som möjligt.
Samtidigt skruvas tempot ständigt uppåt, men hur har vi då tid att samla alla underlag och göra analyser för att kunna fatta de rätta besluten?
Dessa underlag och analyser blir till obligatoriska i vår vardag. Detta för att ens kunna fatta några beslut. Det är i alla fall vad vi tror och lutar oss tillbaka på, men de blir alltmer halvdana och genomförs oftast inte till 100%. Varför? Jo, researchen tar upp för mycket tid vilket också bidrar till ökad stress. Vad blir då resultatet?
Ett beslut som fattats halvdant tillsammans med stress är aldrig bra. Det slutar med att beslutet inte innehåller tillräckligt med information, färdiga beräkningar, genomgående analyser eller underlag. Det tas med största sannolikhet en chansning med okända odds utan minsta uns av intuition.

Genom att öva upp och utveckla den intuitiva förmågan vill jag med källa inom forskning, påstå att det är lättare att fatta bättre beslut, undvika katastrofer, lösa problem och kreativt se nya möjligheter.

Erfarenhet är en mycket viktig del av intuitionen, men din erfarenhet kan också göra att du faller in i många rutinmässiga sätt att just fatta beslut.
Om du vill att din intuition ska jobba med dig och inte mot dig behöver du veta till 100% vad det är du vill uppnå, på kort sikt och på lång sikt.
Beroende på vad du vill eller ska utveckla ska det också finnas en tydlig riktning eller vision, detta är mycket viktigt. Om det så är för dig själv, din familj, ett team på jobbet eller varför inte ett helt företag så ska det vara en vision i en enkel och klar riktning.
Formulera den visionen i bilder för dig själv. Det kan göras i ditt sinne men att måla, rita, klippa och klistra m.m. är de bästa metoderna att lära hjärnan visualisera och fokusera mot målen. Särskilt om du kan se dessa varje dag. Du kanske har en whiteboard hemma eller på jobbet, eller så spikar du upp din nya tavla i sovrummet, tittar på den när du somnar och när du vaknar. I stort sett omedelbart börjar din hjärna omedvetet att leta efter lösningar på hur du ska komma till ditt mål.
Är du en ledare av något slag och vill nå mål eller sträva efter en vision tillsammans med dina medarbetare, visualisera för medarbetarna så att de med hjälp av det undermedvetna vet åt vilket håll alla beslut, lösningar och beteenden ska sträva åt.
(“Varför måste jag göra det?” undrar du möjligtvis nu.)
Jag har denna 10 minuters video på Youtube med Patti Dobrowolski från TEDx som inspiration. Titta gärna på den så förstår du på bästa sätt vad jag menar.

Just sättet att visualisera sina mål i bilder är något som krävs för att hjärnan ska bearbeta omedvetet för att hitta lösningarna att kunna nå målen. Flertalet yrkesgrupper använder detta mer än andra.
Elitidrottare och Peter Forsberg t.ex. Han har säkerligen åtskilliga gånger visualiserat sig själv lyfta Stanley Cup bucklan på isen innan han vann med sitt lag i NHL. Eller när han vinner Art Ross Trophy som årets poängkung.
Golfproffset Tiger Woods, som säkert inte visualiserar hur han slår ner bollen i sandbunkern eller ut i skogen, utan snarare hur han gör en hole-in-one.
Istället för att se det negativa visualiserar han drömtillståndet, dit han vill komma. Han ser sig själv stå där med pokalen i händerna riktade upp mot skyn. Man vänder alltså på det hela och tar bort det eventuella som kan hända. Och när det eventuella händer, titta på det visuella och fokusera igen.
Ett citat att komma ihåg från en legendar, “Vinnaren har en plan, förloraren har en ursäkt. – Gunde Svan”

För att kunna skilja på intuition och de känslor, förhoppningar och försvarsmekanismer som ofta förknippas med intuition behövs självkännedom och kunskap om hur ens egen intuition fungerar. Tänk på de tillfällen då din magkänsla haft rätt.
Visste du vem som ringde dig innan du tittade på telefonen? Gissade du rätt tid innan du tittat på klockan om någon frågar dig om tiden? Kände du på dig att bilen skulle varna för bensinen håller på att ta slut? Kände du på dig att en person du känner igen befinner sig i ditt område och sen dyker upp? Kan du ofta se vilket lag som gör nästa mål i någon sport? Osv.
Lägg märke till din känsla vid just alla dessa tillfällen. Då kan man bekräfta och lära känna sin egen intuition på ett bättre och mer medvetet sätt.

Vad säger vetenskapen om intuition? Vi går ett steg djupare i analys.
Detta beror på vilken forskare man läser om.
En forskare ser intuition som “en väg mot livsinsikt” och en annan ser det som “en omedveten tankeprocess där flertalet processer löper parallellt med varandra”.

Enligt den sista modellen arbetar hjärnan på flertalet nivåer samtidigt och använder information lagrat i vårt undermedvetna till hjälp.
En viktig förutsättning för att intuition ska fungera är erfarenhet och kunskap som då även kommer ifrån den implicita inlärningen som beskrivet längre upp i inlägget.
Studier tyder på att implicita inlärningsprocesser inte bara är mycket snabbare utan även bättre på att behandla information från olika håll och att upptäcka komplexa sammanhang.
En psykolog vid namn Fredrik Björklund som är universitetslektor vid Lunds universitet, hänvisar bl.a. till forskning i hur man använder intuition i sitt yrkesutövande. Som när en brandchef beordrar sina mannar ut ur ett brinnande hus och huset kort därefter rasar samman.
Bakom denna handling finns det delvis neuropsykologisk forskning om kroppsliga reaktioner som stödjer detta men dessa typer av varningssignaler förklaras också som ett resultat av den implicita inlärningen av hotfulla situationer. Det finns alltså vägar i hjärnan där information från sinnena kan nå direkt till “Amygdala” – ett evolutionsmässigt centrum i hjärnan för starka känslor och tidigare minnen, utan att ha passerat hjärnbarken, som är vår senast evolutionsutvecklade “tänkande” del av hjärnan.
Omedvetna processer är extremt svåra att mäta, men forskare hävdar ändå att de omedvetna processernas kapacitet är oerhört mycket större än de medvetna i vissa områden. Medvetet upplever vi endast en mycket liten del av vad som är möjligt att uppleva medan vårt omedvetna hela tiden bearbetar stora mängder information – information som är alldeles för komplex för att kunna hanteras och lagras medvetet.

Fascinerande människor som Albert Einstein, Beethoven, Edwin Hubble, Leonardo da Vinci och andra vanliga dödliga genier förenas i sina sätt att tänka.
De var inte enbart logiska och rationella, de använde det som kallas för “kreativt tänkande” och är ett nyckelverktyg som gör dig mer kreativ och hjälper dig att se nya möjligheter.
Deras tankeprocess ser ut på det här sättet :

1. Tänk medvetet
Samla information om en situation eller en uppgift och tänk medvetet på det. Tänk ut lösningar och alternativa sådana, men känn efter när tiden är rätt att stanna av i din research. Ofta tenderar vi att lägga för mycket tid och energi på att överbelasta med information som blir överflödig i slutändan.
2. Pausa uppgiften
Viktigt är att lära sig ta en paus från den uppgift du har framför dig. Fokusera på något annat ett tag, timmar som dagar. Då får uppgiften och beslutet en större chans att bearbetas på den omedvetna intuitiva nivån och aktiverar den högra hjärnhalvan, d.v.s. den kreativa delen.
Detta kan också kallas för indirekt reflektion.
Ofta hoppar vi med dagens stress över denna fas 2, framförallt i yrkeslivet. Vi strävar efter och ska vara så effektiva och sysselsatta som möjligt och paus tillsammans med korta tidsramar existerar det ingen tid för.
Men detta är det du klart ska ha tid för, att reflektera och ha möjligheten att pausa, för uppgiftens och beslutets bästa utgång.
3. Se lösningen
Uppgiften och beslutet har nu bearbetats först medvetet och sedan omedvetet och du ser klarare vad som behöver göras. Alternativt blir uppgiften “plötsligt löst” då du vet vad som behöver göras. Ofta uppfattas då detta som en total “aha-upplevelse”, men det handlar mer om att du bara vet något utan att konkret veta varför du vet det i och med din undermedvetna bearbetning av uppgiften.
I yrken eller situationer där du förväntas skapa idéer och se nya möjligheter får du ofta kreativa genombrott i den här fasen.
4. Bekräfta
I denna fas kan du återigen bli rationell och logisk. Kontrollera och försök bevisa de intuitiva idéerna.
Håller dom? Är det kristallklart? Bra, genomför!
Om vi hoppar direkt till denna fas 4 från fas 1 kommer bearbetning, tankeförmåga och känsla (förnimmelse) att utebli.
För detta har jag givetvis en bra video från TEDx med en föreläsare som heter Raphael DiLuzio.
Han tar upp 7 punkter i föreläsningen varav de 4 första punkterna är de viktiga i det kreativa intuitiva tänkandet.

Några ord om vad intuition är i helhet

• Min egna beskrivning av intuition är följande: “En förmåga att snabbt förstå eller förutse något eller någon utan att känna till alla fakta”.
• Enligt lexikon är intuition “En direkt förnimmelse av sanning eller faktum, oberoende av förnuftsresonemang”.
  
• Japanska affärsmänniskors översättning: “Haragei” = Magkänsla
  

Ganska lika meningar med andra ord.
Förnimmelser är alltid kopplade till erfarenheter, vilket i sin tur innebär att ju mer vi är med om i livet desto starkare blir vår intuitiva förmåga.
Bearbetningen av sinnesinformation sker omedvetet och framstår sedan för oss som en “direkt förnimmelse” – Detta är vad vi kallar intuition.

Enligt en schweizisk psykolog, Carl Jung [1875-1961], är intuition en “direkt insikt” och en separat funktion i hjärnan, precis som vår tankeverksamhet och våra känslor och kan figurera som ett hjälpande sjätte sinne. Detta sinne kan sedan utvecklas avsevärt. Är man dessutom medveten om att det är en utökad förmåga är det lättare att reflektera den.

Detta innebär dock inte att undertecknad fungerar som en maskin och tar alla beslut i situationer baserade på intuition. Jag är i allra högsta grad en analytiker, d.v.s. motsatsen till vad jag egentligen skriver om, men jag är alltid, och notera understrykningen, alltid medveten om min intuition och håller den glasklart i högsta favör.

Till sist, vill jag tacka dig som läst så här långt i inlägget med ett citat från en av vår tids största entreprenörer. Vi möts igen!